Tänk vad skönt och vakna tidigt och samtidigt veta att jag kan ligga kvar. Sätta i ipoden i öronen och bara njuta av alla underbara musiker. Musiken väcker mina känslor så ibland ligger jag med ett stort leende på läpparna medan jag andra gånger ligger med tårarna rinnande ner för kinderna. Trots detta känslosvall gör jag om det helg efter helg. Jag har väl en förhoppning att tårarna ska ebba ut och ge mer plats för leendet. Tids nog så är leendet där för att stanna kvar.(hoppas jag)